Enligt miljöbalkens produktvalsprincip skall man undvika att använda sådana kemiska produkter som kan medföra risker för miljön eller människors hälsa om de kan ersättas med andra mindre farliga produkter. I dentala sugsystem blir denna princip något mera komplicerad att använda då man förutom medlets primära farlighet måste ta hänsyn till sekundära effekter på utsläppet av kvicksilver och amalgam.

Bakterieväxt i amalgamavskiljare och sugsystem kan inte bara ge upphov till driftsstörningar i sugsystemet. Bakterieflockar har en förmåga att lyfta amalgampartiklar så att de ej avskiljes i amalgamavskiljaren utan rinner rakt igenom och ut i avloppet. Långvarig kontakt mellan finpartikulärt amalgam och anaeroba bakterier medför en ökad utlösning av kvicksilver. Bildning av metylkvicksilver under sådana förhållanden kan inte uteslutas. Daglig desinfektion med ett effektivt desinfektionsmedel är en nödvändig rutin för att hålla systemet tillräckligt bakteriefritt.
Vissa desinfektionsmedel innehåller kemiska ämnen som löser ut kvicksilver ur amalgampartiklarna. Syror och starka komplexbildare är exempel på ämnen som har sådan effekt. Jonformigt kvicksilver som blir följden av dessa medel rinner rakt igenom avskiljaren. Amalgamavskiljare, vars funktion bygger på sedimentering, filtrering eller centrifugering , avskiljer inte jonformigt kvicksilver.

1) Desinfektionsmedlet måste vara effektivt mot de bakterier och andra mikroorganismer som finns i sugsystemet.

2) Medlet måste vara lagringsstabilt och stabilt vid användningen.

3) Medlet skall vara neutralt eller alkaliskt.

4) Starka komplexbildare och tensider får ej finnas i medlet.

5) Ämnen som klassificeras som Miljöfarliga bör ej ingå i medlet.

6) Medlet bör vara lätt biologiskt nedbrytbart efter utspädning.

7) Medlet bör ej ge upphov till några miljöfarliga nedbrytningsprodukter

Peroxider är effektiva desinfektionsmedel i rätt miljö. Vissa peroxider är inte stabila utan genomgår en snabb katalytisk nedbrytning och tappar sin effekt när de kommer i kontakt med amalgampartiklar. Väteperoxid och perkarbonat tillhör denna grupp. Perborater är något stabilare än dessa men ger ett utsläpp av bor som inte är särskilt bra ur miljösynpunkt ( enligt Naturskyddsföreningen har måttliga halter bor en negativ inverkan på växtlighet).

Medel med dessa föreningar marknadsförs ofta som "klorfria" och "miljövänliga" men de är klassificerade som miljöfarliga och skall märkas med texten "mycket giftigt för vattenorganismer".. Vissa av dessa föreningar är efter mycket stor utspädning biologiskt lätt nedbrytbara. De kan trots detta vålla stor skada på reningsverkets biosteg om de ej spädes ut tillräckligt innan de når detta.

På marknaden finns flera "miljövänliga" medel baserade på fruktsyror. I detta sammanhang är dessa medel allt annat än miljövänliga. De ger ett så lågt pH att utlösningen av kvicksilver förhöjs och fungerar även som komplexbildare för kvicksilver, vilket ytterligare förstärker denna effekt. Fruktsyror är dessutom relativt dåliga desinfektionsmedel.

På tandkliniker används oftast ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel för att desinficera inredning och utrustning. Dessa medel är ej lämpliga för desinfektion av sugsystemet då detta normalt innehåller ett antal liter vatten som späder medlet. Alkoholer tappar sin bakteriedödande förmåga när halten går under ca 15 %. Användning av dessa medel blir både dyrt och miljöbelastande då mängden medel måste vara mycket stor för att vara effektivt.

Det finns ett stort antal ämnen som används och har använts som desinfektionsmedel i dentala sugsystem. Många av dem är mycket effektiva, men miljöfarligheten gör att de inte är speciellt lämpliga att hälla i avloppet. De flesta av dem har förhoppningsvis försvunnit nu men undantag kan finnas.

Tensider är mycket olämpligt i sugsystem då de skummar kraftigt. Skummet lyfter amalgampartiklarna och hindrar dessa från att sedimentera. De innehåller ofta starka komplexbildare. Komplexbildare löser ut kvicksilver från amalgam och håller det i lösning.

Klorbaserade produkter är ofta betraktade som mindre miljövänliga men i detta sammanhang är de mycket effektiva och faktiskt mindre miljöfarliga än många medel som marknadsförs som klorfria tex. bensalkoniumklorid.

Natriumhypoklorit är ett mycket effektivt desinfektionsmedel som är både lagringsstabilt och stabilt vid användningen. Vid användningen bildas kloraminer tillsammans med proteinerna i sugsystemet. Kloraminerna ger en viss långtidseffekt även när natriumhypokloriten är nedbruten. Natriumhypoklorit avger också små mängder klorgas i sugsystemet som har en bakteriedödande effekt även i de delar av systemet som inte är vätskefyllda.
Effektiviteten gör att doseringen kan hållas relativt låg vilket gör att miljöpåverkan blir mycket begränsad.
Klorbaserade produkter är svagt alkaliska och löser inte ut kvicksilver ur amalgam, i någon större utsträckning.
Natriumhypoklorit är ej klassat som miljöfarligt. Trots att natriumhypoklorit är relativt lagringsstabilt bryts det ner mycket snabbt till natriumklorid, syrgas och i viss mån kloraminer när det, efter utspädning kommer ut i recipienten. Kloraminer innehåller så kallat bundet aktivt klor, som har en viss långtidseffekt som desinfektionsmedel. Kloramin är inte klassificerat som miljöfarligt och är relativt lätt nedbrytbart.

Anledningen till klorbaserade produkters dåliga rykte är de svåra miljöskador som klorblekning i massaindustrin gett upphov till, men förutsättningen för dessa har varit hög temperatur, hög halt och stora mängder under många år.
Vid användning i utrustning för amalgamavskiljning sker detta vid rumstemperatur, halterna är mycket låga och kvantiteten är mycket begränsad. Det har inte kunnat påvisas att de miljöskadliga klororganiska föreningar som kan bildas vid klorblekning, skulle kunna bildas vid normal användning av ett klorbaserat desinfektionsmedel. Naturskyddsföreningen menar att klorbaserade medel är olämpliga för tvätt och maskindisk. Gemensamt för de undersökningar som ligger till grund för detta, är att koncentrationen och framför allt temperaturen är mycket högre än vid normal användning av ett klorbaserat desinfektionsmedel.

Alla de erfarenheter vi fått av undersökningarna under ett antal år visar att det klorbaserade medel vi använder i dag Recyclean är mycket lämpligt för sitt ändamål och mycket svårt att ersätta med ett för miljön mindre farligt medel. Vi har under dessa år lagt ner stora resurser både personellt och i pengar för att finna ett likvärdigt ersättningsmedel till klorbaserat medel, men slutsatsen blir trots detta att det medel vi använder nu är det bästa vi kan hitta i dag. Vi kommer dock att fortsätta leta efter alternativa medel och följa den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom detta område, för att kanske någon gång i framtiden hitta ett bättre alternativ.